lever jag?
Jag kan bara säga shit vad länge sedan det var jag tittade in här. Kan säga att jag glömt bort bloggen helt och det har hänt så mycket i mitt liv att jag knappt vet vart jag ska börja så jag kommer ta det lite grann i taget.
Jag kan börja med att berätta att partypinglan jag, är numera mammapingla. Japp jag har lagt allt som har med alkohol, kladdiga dansgolv, spritdränkta kläder, sena nätter och helger bortkastade med att vara bakis bakom mig. Och jag ska vara ärlig..jag saknar det inte för fem öre. Innan jag flytta ut till vårt hus på landet för ett år sedan var jag så långt ner på spritbotten att jag knappt såg ljuset. Det handlade bara om att kröka kröka kröka å kröka lite till på helgerna. Man planerade helgen redan på måndagen. Men min räddning var att flytta. Visserligen är det bara 2 mil men det räckte. De vänner man trodde hade visade sig bara vara för att kröka med eller det är så det känns iaf. Många vänner har försvunnit men jag har kommit andra närmare. Kan ni förstå att man ett tag valde att få vara full istället för att vara hemma med pojkvännen? Hur sjukt är inte det? Men det var mitt sätt att fly..
Oj vad det finns att berätta. Mitt liv alltså, mer intrasslat får man nog leta efter men vi tar det bit för bit.
Men som sagt nu är jag mamma till världens finaste lilla tjej på 2 1/2 månad. Hon är det vackraste som finns och mitt liv är nu inte lika tomt längre. Jag älskar detta underverk mer än något annat och hon gör mig lycklig.
Mitt älskade barn
